Uganda - en favorit i repris

Prolog

Avresa var planerad till tidig morgon den 20:e februari. Bokning av transfer fran flygplatsen hade gjorts veckan innna. Tva dagar innan avresa hade nagon bokningsbekraftelse fortfarande inte kommit och paniken var ett faktum. Dessutom var vi osakra pa om Brussels Airlines hade fort in vara kajaker i bokningen (efter en minst sagt strulig bokningsprocedur), vilket vi mailade och fragade om. Det visade sig att vi hade helt ratt. Dagen innan avresa fick vi till slut klartecken pa att bade kajaker och transfer skulle ordna sig. Phu, trodde vi...

Dag 1

Uppstigning 04.00, Lotta skjutsade oss till Bromma. Incheckning och flyg till Bryssel flot pa utan problem. Whiskyinkop pa taxfree och sedan tio timmar pa ett nastan tomt plan, med mellanlandning i Bujumbura. Skont, bara tva timmar kvar till en skon sang, tankte vi nar vi antligen steg ur planet. I ankomsthallen fanns ingen som vantade pa oss. Efter tva timmars vantan pa en oda flygplats, under vilka ett flertal alternativ hann overvagas (bland annant forsokte vi fa in tva playboats i en liten skoda) lyckades vi fa tag pa chaufforen som vi trodde skulle hamta oss. Strax efter tva pa natten dog han upp eftersom han turligt nog befann sig i Entebbe (sovandes). 1:a strackan Entebee-Kampala fick vi alltsa aka med Robert, troligtvis Ugandas sakraste chauffor, for att sedan byta till en annan herre, vilken visade sig vara av ett helt annat virke. Bland annat sa flog vi over en vagbula i 90 knyck, holl pa att krocka med en refug samt kora av vagen pga allt vagdamm. Dessutom fick vi stanna pa ett stalle for att avvakta ett tag da banditer hade satt upp en vagsparr. Vi bildade en liten konvoj och for vidare. Pa vagen sag vi rester efter sparren, men inget mer hande. Kl 05.30 anlande vi till NRE-campen och kastade oss i sang.

Dag 2

Efter en valbehovlig somn vaknade vi frammat elva och kakade frukost pa verandan. Vi tog en rek-tur, da vi bl.a. spanade in linjer i Bujigala falls. Efter att ha lekt jultomte och berikat Anton med en sack Teva-skor akte vi vidare till Hairy Lemon. Resan avslutades med att vara tillhorigheter inklusive favoritkamera och laptop lastades i den lackande kanoten for att traversera over klass II-forsen. Val over pa den hariga citronen gick vi en snabb rundvandring, kakade middag och dackade darefter.

Dag 3

Efter att ha vaknat, hungriga som lejon, och atit frukost pratade vi med Johan (som driver Hairy Lemon) om safari. Det fick till foljd att vi blev inbokade pa en tur till Murchison med Red Chili. Sagt och gjort, efter ett snabbt paddelpass packade vi lite prylar och akte den bekanta turen till Nazigo. I Nazigo tog vi bussen, en gammal minibuss med 9 saten fast plats for 20 passagerare. Eftersom vi skulle aka anda till Kampala, 2,5 timmars fard, blev vi instuvade langst bak i bussen. Dar satt vi precis bakom den burdusa jatten Kiwala med Cowbou-hatt. Val framme i Kampala klev vi av bussen, tillplattade och berikade av intressanta diskussioner, for att sekunderna senare borja den galna boda-boda-turen till Red Chili camp. Efter att vi lamnat vart bagage tog vi en rek-runda da vi bl.a. besokte en italiensk restaurang med det italienskklingande namnet Shell Garage (efter rekomendation av Johan). Darefter tillbaka till Red Chili dar vi snabbt slocknade efter (max) en ol i baren.

Dag 4

Kl 8.30 packade vi och sex andra safariresenarer in oss i mini-bussen. David hade hacklat safaristars forra aret ang. den skumpiga resan, men nu fick han se sig sjalv sitta och skumpa runt i timmar. Vid tva fick vi antligen stanna och stracka pa benen och kaka lunch. Da hade vi redan lamnat de asfalterade vagarna bakom oss. Sedan fortsatte farden pa allt mindre vagar. Runt 17 sag vi antligen skylten till Red Chili camp II och var framme. Dar halsades vi av campens egna "pumbas". Vi fick instruktioner om att halla noga uppsikt efter flodhastar om vi fick for oss att lamna talten och ga pa toaletten pa natten.

Dag 5

Safari-dag... Uppstigning valdigt valdigt tidigt for att sedan hoppa in i bussen och ta farjan over floden och in i nationalparken. Redan pa farjan over fick vi syn pa de forsta av parkens invanare, en flock ornitologer som stoltserade med sina kikare. Darefter foljde en fyra timmars "game drive" dar jakten pa att fa se lejon var det centrala. Giraffer, babianer, bufflar, elefanter och antiloper visade sig i mangder. Aven en radjursliknande varelse som inte var storre an en katt fanns i overflod. Med en storlek som var en lagom munsbit for ett lejon tydde deras narvaro pa att lejonen var nagon helt annan stans. Efter ivrigt sokande fick vi till sist se en kull lejonungar som lag och myste under en buske och farden kunde fortsatta som vanligt. Nar turen var slut begav vi oss tilbaka till campen for att motas av en gigantisk flodhast med unge. Pa eftermiddagen var det dax for en tre-timmars battur upp mot Murchison falls. Har fick vi se krokodiler, flodhastar elefanter, mycket farggranna faglar samt tre sorters apa.